Vi stannar upp och tänker kärlek

Ögonen rinner. Näsan rinner och mamman känner av även hon.

I dagar som dessa, kan man bakom eländet ändå tycka att det är skönt. Att få stanna upp och vara i nuet.

Jag inser att veckorna, dagarna och timmarna gått tillbaka till gammal rutin. Alldeles för mycket aktivitet för en än så länge liten kille. Jag tror och jag märker att det påverkar.

Vi stannar upp och njuter istället av nuet. Av varandra och vår lille man.

Tänker att en sån liten person kan bestå av så mycket värme. Så mycket kärlek.

Och kärlek, det får han tillbaka. I massor. Tänker på hur många människor som finns runtomkring.

Som ger så mycket tillbaka. Tänker också, vilken fin liten person han kommer bli med så många människor runt om som älskar honom så. Som kommer ge honom trygghet, tillit erfarenheter och kärlek i massor.

Vi är så glada över det.

  

Med farmor och Lasse på kvällsfika.