Shit! TVÅ veckor kvar. Endast..
Och hur ska jag re ut det här??
Frågorna bara väller över mig.
Det värsta utav allt är att jag inte vet vilken dag, vilken tid och i vilket skick jag kommer vara när det väl smäller. Jobbigt för en som vill ha kontroll..
Börjar bli labil också, som om inte allt annat vore nog.
Labil och aggressiv.
Trött och svullen.
Fy farao! Nu börjar jag förstå innebörden i vad kvinnor menar med de sista veckorna.
De sista veckorna, dagarna ÄR ett helvete. Jag tycker det. Inget jävla rosaskimmer här inte.
Står heller inte ut med att träffa folk på stan som ska fråga hur jag mår, hur långt det är kvar, när det är dags samtidigt som man får höra hur STOR man har blivit. Tror ni inte att jag VET?!
Fick i helgen höra hälsningsfrasen, från en ganska kraftig kvinna - Hej tjockis!.
När fan blev det legitimt att kalla en gravid kvinna för tjockis? Och VAD skulle hända om Jag helt utan någon som helst reson hälsade tillbaka med samma fras? Då jäklar skulle det väl ta hus i helvetet och bli diskrimineringsdiskussion med storvinst till tjocka damen..
Jag är inte FET, jag är GRAVID!! ville jag skrika tillbaka till hennes knubbiga och något rödmosiga ansikte.
Som Underbara Clara en gång så fint uttryckte tillståndet gravid:
När jag var tjock med barn.
Det är så det är. Mitt försvinner om några månader. Gör ditt??!
6 kommentarer:
Oj vad jag känner igen mig, och det är nog bäst för alla att jag varit ganska isolerad de senaste två veckorna för jag vill INTE prata om mitt tillstånd med någon utanför familjen.
Jag är så trött på att vänta att jag är på gränsen till deprimerad, och jag blir asförbannad när jag får kommentarer som att det kan dröja 2-3 veckor till, eller att det är bara dumt att hoppas eftersom det kan dröja eller värst av allt "Det är trots allt inte BF än" - HALLÅ, beräknad betyder inte att det gäller, det normala är +/- 2 veckor. Aaargh!
Sorry, gravidilskan smittar, inte minst i hettan! :)
KRAM, hoppas du mår bättre snart!
Herre jösses vad skönt med någon som känner igen sig! Känner även igen mig i det du beskriver, det isolerande tillståndet. Orkar inte alls beblanda mig med en massa folk som inte står mig nära. Blir trött, sur och förbannad. Vill bara vila och ta hand om mig just nu. Hoppas du också mår lite bättre. Håler tummarna för dig. Kram frida
Fast snart är bebis ute och om ngr månader så har du glömt hur det var att vara gravid..åtminstone har jag gjort det och fick aldrig höra "hej tjockis"..det syntes liksom inte..gick och väntade men icke.. :/ Tycker att det är väl enda gången man kan säga det fast bara till ngn som man känner väl och lite med glimten i ögat, dålig humor och intelligensnivå kan väl det tyda på iofs.. ;)
Hoppas du slipper drygt varmt väder det sista nu bara. Har hört att det inte är jättehärligt. Å andra sidan var det inte super att vara höggravid när det var svinkallt heller men man slapp ju svettas iaf.
Och du skulle sagt hej tjockis tillbaka. Det hade varit befogat.
Ja, du har helt rätt. Allt jobbigt kommer troligen vara glömt när lilla bebisen ligger på bröstet. Och sen dröjer det säkert inte länge föräns man ger sig in i leken igen haha.
Men dessa hormoner, de skulle jag klara mig utan.
Tack för dina ord.
/Frida
Åh, jag vet precis hur det känns. Jag har faktiskt mer än en gång snäst tillbaka under mina graviditeter. Vad är det som gör att folk tror att man är för allmän beskådning när man är gravid och att de tror de kan säga vad dom helst?! Min senaste graviditet fick jag någon leverpåverkan och hade dessutom en helt obeskrivlig klåda över hela kroppen. Då tar man ingen skit ;-)
Snart har du världens gosigaste bebis i din famn, då är allt glömt.
Tack för de fina orden Remsan :) De värmer gott.
Kram frida
Skicka en kommentar